Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ryska dramatikens och teaterns uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
Ryska dramatikens och teaterns uppkomst,
MAN har i den ryska folkdiktningen velat finna de första
spåren av försök till skådespel, särskilt i de till ett
bröllop hörande dialogerna, danslekarna och körsångerna.
Härpå tyder väl ock det gamla ryska uttrycket »leka eller spela
bröllop» (igrat svadba). Huvudpersonen i dessa verklighetsbilder
med en viss scenisk effekt var bruden, nevjesta, som tar avsked
av familjen och begråter sitt jungfruliga öde, enär hon mot sin
vilja måste bort till främmande land. Brudgummen har däremot
en mer passiv roll. I hans ställe handlar »vännen», som
arrangerar det hela, och vid hans sida står gyckelmakaren, balagur.
Bruden har ock sin särskilda väninna, ungefär motsvarande den
franska klassicitetens »confidente». Alla scener försiggå i en
bestämd ordning, och tärnorna bilda kören. Den store skalden
Pusjkin förstod på ett mycket lyckligt sätt att tillgodogöra sig
dessa folkliga stoff i sitt tragiska sagospel Rusalkan (Älvan),
byggt på det gamla motivet, hurusom en mjölnardotter, förförd
av en furste, dränker sig efter dennes bröllop med en förnäm
dam och sedan såsom älva lockar honom ned till sig på havets
botten. Även de många ryska danslekarna, chorovodnyja igry,
erinrande om vår »blindbock», »hök och duva» o. d., hava en
liten anstrykning av dramatiskt liv. Dessutom förekommo
ut-klädningsscener, t. ex. att kvinnor förklädde sig till män eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
