Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ryska dramatikens och teaterns uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA DRAMATIKENS OCH TEATERNS UPPKOMST. 43
samtida förhållanden, och man räknade därvid naturligtvis ej så
noga med att det inre sammanhanget måste störas på ett mycket
betänkligt sätt. Ett stycke vid namn nStefanotokos» var i själva
verket en omklädnad av tsarevnan Sofias försök att bemäktiga sig
tronen. »Sinopsis och Hiskia, Israels konung», författat 1728 av
Isakij Chmarnyj, lärare i retorik, behandlade i första akten den
gammaltestamentliga tilldragelsen om huruledes den assyriske
konungen Sanherib bortförde i fångenskap konung Hiskia, som
dock till sistone vart räddad. Men i den andra akten var åhöraren
mitt inne i den ryska nutiden, ty författaren tackar Gud för att
Ryssland fått sin Hiskia i Peter den store. Hans och hans gemål
Katarinas död begråtes, men landet får trösta sig med att det i
stället fått en — Peter II.
Ännu »aktuellare» i politisk mening är en moralitet, som
uppfördes 1702 under den rysliga titeln »Fruktansvärd framställning
av Herrens andra tillkommelse på jorden». Den börjar med
apokalypsens dunkla profetior och slutar med — den polska
frågan. Den polska riksdagen gisslas i skepnad av »Samoljubie»
(självsvåld) och »Gordynja» (högfärd), hvilka lösa polackerna från
sin trohetsed mot konung August, därför att denne vill ingå
förbund med Peter mot Karl XII. »Genij» (snillet) vill komma in
i polska senaten, men släpps ej in. »Polska konungadömet» näpser
magnaterna för deras inbördes split, och till sist överlämnar
»Fortuna» segerns tecken åt den roxolanske* Mars. I en annan
moralitet med ämne ur dagskrönikan med anledning av Livlands
»befrielse» (= erövring av ryssarna) införas på scenen icke blott
Jupiter, Febus, Moses och diverse dygder, utan ock
personifikationer av Ingermanland och Livland.
Ännu ett framsteg i medeltidsdramats modernisering gjordes
därigenom att man vid Moskvas »akademi» mellan de andliga
styckena eller mellan akterna inlade interljudii (intermedier),
roande mellanspel af farsartad beskaffenhet. Även här hämtades
förebilderna från Kiev (samspråk på prosa mellan zigenare, skäl-
* Roxolaner kallades en gammal sarmatisk folkstam mellan Don och Donau,
som man förut trott vara av slaviskt ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
