Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Katarina II och hennes »guldålder»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
ÅTTONDE KAPITLET.
allegorisk fantasi förkväves här totalt av hygieniska
förhållnings-regler och moralpredikningar.
»I Sibirien levde en gång en klok och dygdig tsar Tao-au, vars
enda sorg var, att han icke fick njuta fadersglädjen. Men den
gode rådgivaren Rjesjemysl gav honom anvisning på den vise
eremiten Katun, som föreskrev, att drottningen icke skulle få
sova mer om dagarna, utan röra sig mycket i det fria och ej gå
för varmt klädd. Detta hjälpte, och drottningen födde en son,
som fick namnet Fevej, vilket betyder ’krasnoje solnysjko’ (Febus,
den röda solen). Han fick en mycket klok amma, som kunde
bedöma, när barnet skrek av behov, sjukdom eller självsvåld.
Den lille blev aldrig lindad, vyssjad eller vaggad, utan lades på
en matta i barnkammaren, där fick han sprattla och tumla om,
tills han efter hand självmant lärde sig gå. Vid tre års ålder vart
han vaccinerad och fick efter den betan »den största vetgirighet
och lust att studera allt». Utan tvång lärde han sig hastigt skriva
och räkna, vistades mycket i det fria både sommar och vinter
och övade sig i stärkande lekar.
Sålunda växte Fevej upp till en välartad, stark yngling. För
att inplanta sonlig lydnad hos honom befallde fadern honom att
två gånger om dagen vattna en torr trädgren ett helt år, och då
Fevejs kamrater påpekade det lönlösa i detta försök, svarade den
ädle Fevej: ’Hören mig, mina goda vänner! Den, som har rätt
att befalla, har ock den bästa omdömesförmågan, och vår sak är
att ödmjukt och fogligt hörsamma alla hans bud.’ Och åt sina
komnatye (tjänare) sade han: ’Då jag vaknar efter nattens sömn,
skolen I säga till mig: Fevej! Stig upp från bädden och kom
under dagens lopp jämt ihåg, att du är människa liksom vi!’
En hel mängd andra exempel på Fevejs idealiska uppfostran i
sann gudsfruktan anföras, och till sist vart denne dygdehjälte
lyckligt gift, blev fader till barn, som voro honom mycket lika, och
levde långt in på höga ålderdomen, högeligen prisad av det folk,
vars tsar han var____»
Kejsarinnans uppfostringsnit sträckte sig också till det historiska
området. Hennes intresse för Rysslands historia förestavades utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
