Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den franska smakriktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
ÅTTONDE KAPITLET.
mare lärjunge kunde Boileau icke önska sig, ty han lämnade
aldrig ur sikte det berömda receptet:
»Hors de tro is unités il riy a point de salut.»
Hjälten och hjältinnan hava naturligtvis sina napersniki
(confi-dents, förtrogna) o. s. v. Men Sumarokov har alla de franska
mästarnas fel och svagheter, men ingen av deras förtjänster, och
det är ej den stora lidelsen, som genomströmmar de
uppstyltade orden, utan endast fraser och snusförnuftiga reflexioner. De
flesta tragedierna hade ryska titlar och personalförteckningar,
mestadels hämtade ur Rysslands förhistoria, och därmed trodde
sig Sumarokov hava uppfyllt alla krav på nationell dramatik. I
själva verket voro de talande figurerna endast blodlösa
gengångare från den franska hjälterepertoaren, och enär även Corneilles
heroer blott voro moderna abstraktioner efter klassiska mönster,
blev det sålunda hos Sumarokov endast skuggan av en skugga.
De rysk-historiska ämnena hämtade Sumarokov huvudsakligen
ur en s. k. »Sinopsis», hopskriven av Peter Mogilas lärjunge
Innokentij Gizel, arkimandrit i Kievs Grottekloster. Han var
född i Preussen och studerade Rysslands äldre historia ur
skolastisk synpunkt, men rikedomen på det okritiska materialet gjorde
dock, att denna lärobok i historia var mycket populär före
Ta-tistjevs och Lomonosovs tid och efter 1674 utgick i icke mindre
än 25 upplagor. Ur denna grumliga källa hämtade Sumarokov
sitt vetande, men dess värre begagnade han sig alls icke av de
ohistoriska, men fängslande sagomyterna om Askold m. m., utan
iklädde de nakna namnen en fransk kostym, ur vars sömmar
den ryska klumpigheten oupphörligt stack fram.
* Chorev», som inledde raden av detta fosterländska galleri på
tiljan, handlar om furst Kijs yngre broder, som älskar Osnelda.
Hon hålles i fångenskap hos Kij, som besegrat hennes fader
Zavloch och ej vill lämna henne åt sin broder Chorev,
förmodligen på grund av svartsjuka. Kijs förste bojar Stalverch
har förtalat Chorev och Osnelda, så att de ömkligt förgås, men
han gripes sedan av samvetskval och kastar sig i Dnjeper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
