Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den franska smakriktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FRANSKA. SMAKRIKTNINGEN.
131
Sumarokovs bästa drama »Semira» är lika »historiskt», lika
fosterländskt och lika ädelt som »Chorev», men slutar lyckligtvis
icke fullt så sorgligt, ty vid slutridån har hjältinnan blott
svimmat, och åskådaren lämnar teatern med ljuv tillförsikt, att de
älskande skola få varandra. Semira, syster till furst Oskold av
Kiev, älskas av Olegs son Rostislav, men anser sig böra bryta
förbindelsen, enär Oleg mördat hennes far, och man kan ju inte
förtänka henne, att hon inte vill ha till svärfar sin fars mördare.
Då Oskold fängslas för landsförrädiska stämplingar, lovar Semira
att ge sin hand åt Rostislav, om han befriar hennes bror. Denne
vägrar, men ger slutligen efter, då Semira hotar att begå
självmord. Oleg vill tvinga sin blivande svärdotter att yppa, vem
som befriat Oskold, men då anger sig Rostislav själv för sin
fader. Den intrasslade härvan redes i sista akten därigenom
att Oskold dödar sig själv efter att ha blivit besegrad av
Rostislav, och nu står intet i vägen för de ungas förening.
Sumarokov hade emellertid genom en fransk mellanhand fått
reda på att det också fanns en engelsk skådespelsförfattare vid
namn Shakespeare och kom på den idén att imitera eller
förbättra även honom. Hans drama »Dmitrij tronpretendenten» är
delvis ett uppkok på »Richard III», och Sumarokovs nHamleh har
på det mest befängda sätt vanställt det engelska mästerverket —
sannolikt efter en dålig fransk översättning i La Places »Théåtre
anglais» (1748). Hamlet är här en mycket ädel prins, som
redan i första akten redogör för sitt blivande handlingssätt:
»Med mitt elände jag vill visa världen all,
att helt och hållet jag min kärlek kuva skall.
Ofelia älskar jag. Men ädla hjärtat mitt
skall hederligt förbli, om fånget eller fritt.»
Han har nämligen kommit underfund med att kung
Claudius vill mörda sin gemål och gifta sig med Ofelia, och
kungen undanröjer själv i första akten allt tvivel om sin skurk
aktighet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
