- Project Runeberg -  Rysk kulturhistoria / Andra delen /
132

(1908) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den franska smakriktningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

ÅTTONDE KAPITLET.

»Så snart naturen mig till världen bringat hade,
den alla svåra fel uti mitt hjärta lade.
Att rycka bort allt ont, de laster, som mig plåga,
Uppfostran! detta står ej ens i din förmåga.»

Härav framgår, att Claudius hade en aning om
upplysningstidevarvets uppfostrande betydelse, och detta är för honom en
förmildrande omständighet, som icke kan tillräknas sorgespelets
ryslige bov, den elake Polonius, som dödat Hamlets far och
gärna vill se drottning Gertrud avlivad för att få kungen till
måg. Ett samtal mellan honom och Gertrud uppenbarar det
svalg, som ligger mellan deras olika uppfattning av monarkien.

Polonij:

»Förlåta tsaren? Nej! Allt är i tsarens händer.
Han är ej mänska blott, är Gud i egna länder.
Den, som har kronan fått och purpurmantelns prakt,
för honom finns ej lag, ty han har envåldsmakt.»

Gertrud:

»Rättrådigheten dock på tsarer tryckt sin stämpel.
En vis regent kan ge åt folket gott exempel.
Han skipar rätt i allt och övervakar lagar,
dem han har stiftat själv, som honom det behagar.
Han aldrig glömma kan, hur korta mänskans fjät,
och att han dödlig är trots allt sitt majestät.
Han sina trälar ömt som barn till hjärtat sluter,
och från hans spira jämt sig glädjens flöde gjuter.»

Lyckligtvis segrar det goda även i detta ruttna land.
Polonius dödar sig själv i fängelset, där han med rätta hamnat; den
elake kungen dödas av Hamlet, och nu står intet i vägen för
Hamlets förening med Ofelia.

Eftervärldens litterära dom skulle icke utfalla så sträng om
Sumarokov, om icke hans samtida hade på fullaste allvar jämnställt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskulhi/2/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free