Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den franska smakriktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
ÅTTONDE KAPITLET.
1837) övergången till den moderna lyriken i formellt avseende,
särskilt såsom fabeldiktare. Lomonosovs poetiska språk var
längesedan föråldrat; Sumarokov var en oklanderlig versmakare, men
riktade ej det ryska litteraturspråket, och Cheraskov var alldeles
för konstlad. Hos Dmitriev kom ryskans poetiska smidighet
och välklang först till sin rätt, och huru otillfredsställande hans
berättande och beskrivande dikter än må förefalla nutidsläsare,
fanns där dock åskådlighet och liv i hans skaldeförsök.
Dmitriev föddes på sin faders lantegendom i guvernementet
Simbirsk vid Volga. Vid det pugatjevska upprorets utbrott måste
föräldrarna fly till Petersburg. Redan som litet barn inskriven
i arméns rulla, fick han i huvudstadens kadettskola studera
matematik, historia och geografi och avancerade vid Pavels tronbestigning
till överste, men övergick sedan till den civila banan och slutade
som justitieminister. Bland hans reformförslag under Alexander
I:s »liberala» skede märkes en ukaz, som förbjöd den personliga
adeln att köpa bönder och livegna — en av de första ansatserna
till den blivande bondeemancipationen.
I sin diktning bröt Dmitriev med pseudoklassicitetens torra
reflexion och med »upplysningens» gäckande skepsis, i det han
försökte sig på romanser i folklig stil. Dessa voro visserligen
mycket sentimentala och kunde ej alldeles undvara »Chloe» och
den falska herdestilen, men röjde på samma gång en innerlighet
i känslan, förut okänd för den ryska tankelyriken. I en ståtlig
sång till sin barndoms Volga framlyser fortfarande den nedärvda
vördnaden för Peter den store, som genom sina sjöfärder gjort
moder Volga mer betydande än »de tyska Bältena» och
jämbördig med Nilen och Ganges. Men därjämte förhärligas den
ryska naturen, själva flodlandskapet, med en poetisk åskådlighet,
som icke ens fanns hos den store naturvännen Lomonosov. Och
i sitt satiriska poem »Främmande begrepp», måhända påverkat
av engelsmannen Pope, gjorde han den första, väl behövliga
bräschen i den braskande odediktningen om huruledes
»man Kreml till lydnad tvang och svensken slog på havet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
