Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Derzjavin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DERZJAVIN.
163
»Vem ligger där i töcknig trakt
i sömn, som inga lurar väcka?
Ett skynke på hans kropp är lagt,
och kopparmynt hans ögon täcka.
Kall vilar handen på hans bröst,
och öppna läppen saknar röst.
Ditt läger — marken, vilket hån!
Palatsen — stepperna de vida!
Säg, är det Lyckans, Ärans son,
berömde fursten av Tavrida?
Från maktens topp du störtat ned
i avgrundsdjup på nattlig hed.
I musers tjänst Apollos vän,
den djärvaste ibland de djärva,
vid tronen för ej länge sen
du tävlade med vår Minerva.
I krig och fred, i makt och glans
du drömt om purpurn i Bysans.
O människa! Var är all ros,
din kraft, varmed du tror dig vinna?
Som skuggor hastigt fly sin kos,
Metusalemska sekler svinna.
Vår hela levnads korta ström
är blott en dunst, en flyktig dröm.
Ett väldigt rike kan bli bräckt
och splittrat inom få sekunder,
och blott för elementens fläkt
giganter ömkligt duka under.
Man letar platsen, där de stått —
där finnes stoft och aska blott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
