Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Derzjavin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DERZJAVIN.
165
meister* skulle ha yttrat: »Ingen kan mäta sig med ryssar i
kamp.» I det konventionella odet över fredsslutet i Werelä »slukas
det hungriga (svenska) lejonet av (ryska) örnen». Vid
festligheterna under Gustaf IV Adolfs giljarfärd till Petersburg (1796)
togs Derzjavins officiella lyra ock i anspråk för att besjunga
»förlikningen mellan örn och lejon och norrskensglansen över
tsar Peters och Karl XII:s hus». I ett epigram återger Derzjavin
ett samtal mellan en svensk och en ryss. Svensken frågade, var
senaten stod vid förlovningsfesten. Ryssen, som trodde, att frågan
gällde senatspalatset, svarade: »Naturligtvis på sin plats bredvid
Peter den store.» — »Men framför eller bakom tronen?» sporde
svensken vidare. — »Nej, på torget!» — Giftermålet med
storfurstinnan Alexandra Pavlovna gick som bekant om intet på grund
av konfessionella meningsskiljaktigheter, men under ett porträtt
av »Greven av Haga» står allt fortfarande följande
gratulationsvers av Derzjavin:
»Du dolt ditt majestät, men synligt dock det är,
som norrsken lyser upp en vintrig natt i norden.
Dess flammor sig förent med skönsta stjärnan här
att sprida lycka över jorden.»
Till och med under kriget i Finland 1808—09 strängade
Derzjavin sin lyra till svaga epigram. I en fabel liknas Sverige
vid räven och Ryssland vid björnen, och Sveaborgs fall
inspirerade honom till följande smaklösa tirad: »Liksom Tyrus var
Sveaborg obetvingligt. Men vad mäktar spjärna och hålla stånd
mot mäktiga tsarers maskiner, krafter och slughet?»
Derzjavin saknade icke personliga förbindelser med Sverige.
Hans andra hustrus syster, Jekaterina Djakovaja, var gift med
greve Jakob Pontus Stenbock (Stejnbok), som var bosatt på
Hap-sal i Livland och dog 1824 i Reval. Till en guvernant i det
* Han blev under fångenskapen i Moskva föremål för mycken närgången
uppmärksamhet, särskilt från damernas sida, och fördes sedan till Kaluga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
