Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Komedien på 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMEDIEN PÅ 1700-TAI.ET.
177
minst 20,000 rubel, och en konstnär beställdes från Paris för
att sticka noterna i koppar. Potemkin hade avrått styckets
uppförande på scenen, enär det måste ligga något kränkande i ett
offentligt förlöjligande av en grannstats suverän, men i furstens
frånvaro spelades det 1788—89 både på Eremitage-teatern, i
Tsarskoje-Selo och Moskva. Av innehållet i denna smaklösa, allt
annat än kvicka pamflett finnes ett referat efter Brückner i
Silverstolpes Historiskt Bibliotek (1880). Den barnslige narrhjälten,
son av Kosomet (»bomkastaren»), roar sig med att sticka en nål
på en käpp för att hämta russin genom en källarglugg, men
gripes plötsligt av begär att erövra hela »oceanen med alla
dithörande öar, befolkade och obebodda». Hans misslyckade
försök att sätta sig upp på en stridshäst, tills han fick en beskedlig
bondkrake från Mezen, är en tydlig anspelning på Gustav III
sotn, enligt den skrivsjuka kejsarinnans uppgift, år 1783 skulle
ha råkat ut för ett liknande missöde (»Alexander av Macedonien
föll aldrig av hästen i sin armés åsyn», heter det spetsigt i ett
brev till Grimm). Efter narraktiga äventyr à la Sancho Panza
återvänder Gorebogatyr med oförrättat ärende till sin moder
Lok-meta för att fira bröllop med Gremila, och en slutkör låter
åhörarna förstå, att det hela varit mycket väsen för ingenting:
»Ett ordstäv icke ljög:
Till sjöss en talgmes flög
och ville tända vågor,
men som där ej fanns lågor,
brann havet icke ner,
men brusade dess mer.»
De övriga komediförfattarna rörde sig i ungefär samma
hjulspår. Den från Lillryssland bördige Kapnist gjorde på sin tid
stormande lycka med sitt satiriska lustspel »Kabaler», vars spets
riktades mot den fala byråkratien, så att stycket en längre tid var
Rysk kulturhistoria. II. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
