Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Komedien på 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
ÅTTONDE KAPITLET.
en buskrog, kallad »Stjärnan», belägen i en utkant av
Petersburg, den Semenovska förstaden. Kunder krypa dit in som
råttor ur sina mörka hål — skomakare, skräddare, vävare
och litteratörer. Den ena är flintskallig, den andra har blånader
efter slagsmål och en tredje har fått tänderna utslagna. De skråla
en visa, som kallas »kamysjenka» och som plägar sjungas av
burlakerna (pråmdragarna) vid Volga. Bland detta slödder lägger
Bacchus märke till en åkare Jelisej, som i ett andetag tömmer ett
dricksglas brännvin, och beslutar att taga honom till redskap för
sin hämnd på krögarna. Jelisej blir full, slår en kypare i skallen
med ett krus, ställer till slagsmål och bortföres till finkan av en
polis. Bacchus återvänder till Olympen och ber Zevs befria
åkaren. Men Zevs svarar, att Ceres nyss hade kommit med en
begäran i motsatt syfte, enär hon hyste farhågor för jordbruket,
ifall bönderna söpe för mycket. Hermes får i uppdrag att
sammankalla gudarna för att slita tvisten mellan Ceres och Bacchus.
1 andra sången har Hermes förklätt sig till poliskonstapel och
uppsöker Jelisej i det smutsiga fängelset, där åkaren får ta på sig
en i häktet införpassad kvinnspersons kläder. De begifva sig till
det Kalinkinska tukthuset, där lösaktiga kvinnor — »extrakt av
hela Paris» — måste spinna, häckla och knyppla. Det var beläget
vid Tjernaja-åns utflöde i Neva och hade sitt namn av de där
planterade naverlönnarna (kalinki). I sin förklädnad omtalar
Jelisej för förestånderskan sina äventyr på krogarna, liksom Eneas
för Dido. I slagsmålet med bönder från Valdaj miste hans bror
ett öra, så att han hädanefter ej kunde höra tiggares böner.
»Han raistade ett öra, jag mistade en bror.
Raskolnikemas hakskägg! O rädens och bäven!
I fingen smaka på den tyranniska näven!»
Jelisej, vars rätta kön blivit röjt, tillbringar natten hos
förestånderskan i spinnhuset; men en inspektör, som infinner sig i
olovligt ärende, tror, att Jelisej är en flicka, som ej är »inskriven i
registret», och för bort honom. Hermes ger honom dock en
osynlig hatt, medels hvilken han åter kan förflytta sig till före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
