Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Komedien på 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMEDIEN PÅ 1700-TAI.ET.
189
skulle anmälas (immatrikuleras) för blivande statstjänst. Vid 12
års ålder skulle han undergå den första prövningen (i räkning
och skrivning) inför guvernören (landshövdingen) eller
adelsmarskalken i guvernementet; vid 16 års ålder skulle han underkastas
nytt förhör i Petersburg eller Moskva (i aritmetik och geometri)
och vid 20 års ålder avlägga ett slutprov i historia, geografi och
befästningslära. Om han då kuggades, måste han gå till sjöss
eller stacks in i ledet som simpel soldat. Naturligtvis gick det
med denna reform som med så många andra av tsar Peters
samhällsförbättringar. Det stannade vid ansatsen, och lantjunkarna
slingrade sig undan lagens föreskrifter genom intyg, att deras
söner åtnjöto tillräcklig undervisning i hemmet av privatlärare.
Dessa informatorer voro i bästa fall franska emigranter, men
oftast rekryterades de av försupna seminarister eller
urspårade studenter, ja till och med av förrymda straffångar. Porosjin,
själv lärare för tronföljaren Pavel, omtalar i sina memoarer ett
fall, hurusom en finne kommit till en avlägsen herrgård i
Ryssland och undervisat barnen i ett språk, som hettes vara franska,
men i själva verket var genuin finska.
På ett ryskt adelsgods uppväxer en sådan där »nedorozl» vid
namn Mitrofan, son av en enfaldig, beskedlig lantjunkare, och är
redan vid 15 års ålder en bortklemad och fördärvad halvidiot.
Hans lärare äro en seminarist, som knappt kan skriva sitt
modersmål, en sergeant, vars kunskaper i addition ej sträcker sig öfver
formeln 0 + 0 = 0, och slutligen språkläraren Vralman, en tysk
f. d. kusk, som rådbråkar ryskan. Mitrofan är bortskämd av den
totalt obildade, men despotiska modern Prostakova, som inte kan
läsa skrivet. »Qud har befriat mig från den tråkiga kunskapen
att läsa.» Hennes egen uppfostran måtte ha varit dråplig, att
döma av hennes egen uppgift: »Jag tillhör släkten Skotinin (skot
— fä). Min salig far fick med min salig mor aderton barn.
Men på Guds befallning dogo alla, utom jag och bror min.
Några kvävdes i badbaljan; tre gingo hädan, sedan de sörplat
mjölk ur en koppargryta, och två föllo i påskveckan ner från
klocktornet och slogo ihjäl sig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
