Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Frimurare och fritänkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
ÅTTONDE KAPITLET.
Blygens över denna mening! Övergiven er villfarelse! Sen blott
på våra unga författare — märken I icke, att de aldrig följa edra
föreskrifter? I prediken, vad som aldrig funnits eller redan blivit
omodernt. Vi, de unga, tynga ej ett dugg vårt minne med
onödigt vetande. Och detta är lovvärt, ty varför möda sig i onödan?
Varför använda förnuftet, då man kan skriva det förutan ?
Rousseau har bevisat med förnuftiga skäl, men I med er egen
okunnighet, att lärdomen är gagnlös.»
I likhet med Kantemir framdrog Novikov olika typer av
bildningsfiender. Där är först den egenkäre sprätten Narkis
(Nar-cissus), som kan dansa näpet, sjunger »som en ängel» och tar
lektioner i fransk fäktkonst. Han undrar: »Vad tjänar allt vetande
till? Kan astronomien öka min fägring? Eller matematiken mina
inkomster? Kan fysiken upptäcka nya hemligheter i naturen,
varigenom min försköning främjas? Kan historien uppvisa en
människa vackrare än jag? Gör geografien mig ännu älskvärdare?
Av andra vetenskaper förtjänar endast verskonsten min
uppmärksamhet; men även den behövs blott, då det gäller att dikta en
liten visa. Jag skulle vilja lära mig den konsten, men
olyckligtvis kan jag inte ryska. Min salig far kunde inte med det
språket och beklagade, att han hade blivit född i Ryssland.»
Chudovospitannik (»den illa uppfostrade») är officer och finner
sin livsuppgift i att skrika: Ge fyr! Slå till! »Vetenskapen
förvekligar människans hjärta, men från veklighet är det blott ett
steg till feghet. Jag finner lyckan genom dumdristighet.» Efter
militärtjänster och erövringar i fiendeland begiver han sig till ett
annat fiendeland, nämligen sitt eget lantgods, och likasom han
förut tjänat fosterlandet genom att taga oväns jord, blir han brottslig
mot fosterlandets lagar genom att beröva sina svagare grannar
deras egendom. — Krivosad (den orättfärdige domaren) anser sig
ej heller behöva lära något, ty han är ju redan domare. Hans
insikter bestå i att kunna alla ukazer utantill och att vid
förefallande behov använda dem till sin egen fördel. »Kan man
medels bokvett förvärva sig byar, vinna protektion eller göra livet
sorgfritt på gamla dar?____»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
