Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Frimurare och fritänkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
ÅTTONDE KAPITLET.
när de sågo Tsarens huldrika löje, utbrusto alla i glättiga
jubelrop och hyllningar. Somliga ropade: ’Han har kuvat yttre och
inre fiender, utvidgat fosterlandets gränser och lagt tusentals
folkstammar under sitt välde.’ Andra sade: ’Han har förkovrat riket,
främjat den in- och utländska handeln; han älskar vetenskap och
konst, gynnar jordbruket och bergshanteringen. Han har ökat
statens inkomster; han är rättvis och barmhärtig, och hans lag är
lika för alla.’ Det var idel fröjd i hela landet; ministrarna
fullgjorde ögonblickligt Tsarens befallningar och bragte budskap om
segrar och framgångar.
Men ur hopen av grannt klädda hovmän och smickrare
nalkades en kvinna, som hittills stått i skymundan; hon var enkelt
klädd och hade en sorgbunden uppsyn. Då Tsaren sporde den
närmast stående, vem det var, svarade denne, att det var en
mycket farlig häxa, som fann nöje i att sprida gift och galla och
bedrövelse och icke ens hade försyn för Tsarens heliga huvud.
Men den hemlighetsfulla kvinnan framträdde, lade händerna på
Tsarens panna, så att det föll likasom fjäll från hans ögon, och
sade: »Jag är Sanningen. Den Högste, som rörts till medlidande
genom det dig underdåniga folkets suckar, har skickat mig hit
ned från de himmelska nejderna att förjaga det mörker, som
skymmer din blick. Jag skall nu framställa alla ting för dig i
deras rätta gestalt. Du skall lära känna dina trogna undersåtar,
som, långt borta från dig, icke älska dig själv, men älska
fosterlandet; som alltid äro redobogna till ditt fördärv, om detta kan
tjäna till hämnd för människans förslavande. Men den
övermodiga hop, som i förgyllda skrudar tränges kring dig, är dina
verkliga missdådare, som fördunkla dina ögon. Besinna din
fruktansvärda makt! Du kan vara den värsta mördaren i samhället,
den första rövaren och förrädaren, den första förstöraren av
samhällets frid. Det skall vara din skuld, om en moder gråter för
sin dödade son på slagfältet och hustrun för sin make, ty risken
av fångenskap rättfärdigar näppeligen det mord, som kallas krig.
Det skall vara din skuld, om åkrarna bliva öde, om jordbrukarens
dibarn berövas livet vid moderns förtorkade spenar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
