169 (Rysk kulturhistoria / Tredje delen)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Rysk samhällssatir

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RYSK SAMHÄLLSSATIR.

169

man vill» vilar ännu Domostrojs tunga ande, ty tendensen pekar
tydligt på föräldrars ovillkorliga myndighet över sina barn. Men
efter 1856 — det ryska frihetsåret — framträder allt tydligare
en humanare och mer modern uppfattning av familjelivet, och
den tog sig sitt ståtligaste uttryck i hans mästerverk »Åskvädret»
(Groza) 1859, vars hjältinna Jekaterina — över huvud äro
Ostrov-skijs kvinnoskapelser ännu bättre än de manliga — begår
självmord, sedan hon övergivits av den man, som påtvungits henne,
och i ett ögonblicks svaghet hängivit sig åt en annan. Denna
skakande tragedi, som tyvärr torde förbliva oåtkomlig för den
västerländska tiljan, är en skarp gensaga mot Domostrojs
hjärtlösa egoism och faderliga despotism, som förstör barnens lycka

genom att egenmäktigt bestämma över deras framtid.

Om det ej är lätt att i få ord karaktärisera en så äktrysk,
mångsidig företeelse som Ostrovskij, blir uppgiften ännu svårare,
när det gäller att inom en trång ram giva en trogen, åskådlig
bild av den ryska satirens mästare Saltykov. Efter den utmärkta
studien över honom i A. Brückners »Geschichte der russischen
Litteratur» (1905) har en litteraturforskare näppeligen något mer
väsentligt att erövra på detta område. Genomläsningen av
Salty-kovs tolv digra band är i och för sig ett duktigt arbete; men
härtill kommer, att dessa tolv volymer (vardera på minst 700
täta trycksidor) kräva icke blott en speciell ordbok, utan ock
vidlyftiga kommentarier.

Michail Jevgrafovitj Saltykov föddes 1826 i byn Spas-Ugol i
guvernementet Tver, där fadern var kollegieassessor. Sin sorgliga
barndom har han konstnärligt skildrat i de utmärkta
kulturbilderna »Posjechonska fornminnen». Uppfostran var ytterst sträng;
fadern älskade sin hustru enligt Domostrojs recept, d. v. s. med
riset, och livegenskapen tedde sig i sin vidrigaste form. »Men
— säger han själv — den närmade mig dock till det förtryckta
folket. Detta kan synas underligt; men jag känner ännu i dag,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ryskulhi/3/0179.html

		Rysk kulturhistoria / Tredje delen / 169 (1908) Author: Alfred Jensen Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|