Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Den moderna samhällskritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODERNA SAMHÄLLSKRITIKEN.
243
värna den arbetsamme, föda i sin ordning nya fakta, under det
att de bokliga teorierna och de lärdas hypoteser kanske blott
förbliva teoretiska förmodanden.»
Den avgjorda brytningen både med den tyska idealismen och
med Pusjkins estetiska epikurism skedde genom den märklige
Dmitrij Ivanovitj Pisarev. Han var född 1841 på det förfallna
adelsgodset Znamenskoje i guvernementet Tula (ej långt från
Turgenevs Spasskoje), studerade vid universitetet i Petersburg
och blev medarbetare i tidskriften »Slovo». Med anledning av
en kritik av den uppseendeväckande, frisinnade skriften »Que
fera-t-on de la Pologne?» (1864), vars författare, den ryske
diplomaten baron Th. v. Fircks, dolde sig under märket Schedo
Fer-roti, dömdes han till femårigt fängelse. Det var under denna
tid, som han skriftligt friade till en honom personligt obekant
dam, som umgicks med hans mor och syster. Hon svarade
dock undvikande på detta egendomliga frieri, ehuru han
»garanterade henne absolut självständighet». I kvinnofrågan
betecknade Pisarev nämligen en diametral motsats till den domostrojska
uppfattningen. Se här ett utdrag ur hans på franska skrivna
brev till den okända:
»Enligt min övertygelse är kvinnan fri till själ och kropp och
kan förfoga över sin person utan att ens behöva avlägga
räkenskap inför sin make. Om en kvinna, som kunde njuta av livet,
ej har gjort det, finns det intet av dygd inombords, ty ett sådant
handlingssätt är resultatet av en massa fördomar, som besvära
och vålla gagnlösa, inbillade hinder. Livet är skönt, och man
måste njuta det; det är ur denna synpunkt som jag finner det
rättvist och bra, att var och en inrättar sitt liv efter denna
grundsats.»
Denna epikureiska egoism stod i samband med Pisarevs
livsuppfattning i allmänhet och bestämde även hans ensidiga, något
svaga ställning till de sociala frågorna. »Alla söka lyckan; men
den sanna lyckan kan människan ej finna förr än hon blir sig
själv och får möjlighet att fritt yttra sina tankar och känslor.»
Hans sociala världsåskådning, som sammanhängde med bonde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
