- Project Runeberg -  Rysk kulturhistoria / Tredje delen /
245

(1908) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Den moderna samhällskritiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN MODERNA SAMHÄLLSKRITIKEN. 245

Likasom Pisarev i viss mening var en föregångsman för den
s. k. »nihilismen» i litterär mening, blev hans samtida, kritikern
Apollon Grigorjev (1822—64), en siare av den kommande
revolutionens kaotiska vitterhet. Även han utgick från Gogolj, men
fordrade av litteraturen ej blott en nationell karaktär, utan ock
en rent lokal färg. I sin beundran för Ostrovskij, Chomjakov
och Pusjkin gick han till ytterlighet och var trots sin betydande
talang lika oklar och ojämn i stilen som tygellös i sitt leverne
och dessutom så impopulär, att Dostojevskij måste be honom
skriva anonymt i sin tidskrift »Vremja». Hans världsåskådning
präglades av den kaotiska, desperata tröstlöshet, som i våra dagar
genomströmmar Leonid Andrejevs och en massa andra novellisters
skrifter: »Livet är något hemlighetsfullt och outtömligt, en
avgrund, som slukar allt ändligt förnuft, en ofattbar rymd, vari ej
sällan försvinner, såsom en våg i oceanen, varje logisk
slutledning. Det är till och med något ironiskt och därjämte dock

fullt av en kärlek, som ur sig alstrar världar på världar...»

*



Högst bland 60-talets samhällsgrubblare står Nikolaj Gavrilovitj
Tjernysjevskij, »den ryska frihetsrörelsens Prometevs», såsom han
kallats i jämförelse med Herzen, dess Faust. Han föddes d. 12
juli 1828 (samma år som Tolstoj) i Saratov vid södra Volga
där fadern — härstammande från byn Tjernysjev i guv. Penza —
var präst. En son till hans moster i det andra giftet var den
berömde litteraturforskaren akademikern Pypin. Han fick en
vårdad uppfostran i det förträffliga hemmet, lärde sig tidigt
främmande språk (däribland persiska och tatariska) och genomgick
med vackra betyg Saratovs seminarium, vars ledning då var
sådan, att lärarna fingo skrapor av skolinspektören, om de
under-stodo sig att framställa sina frågor i andra ordalag än den
föreskrivna lärobokens. Så fortsatte han studierna vid Petersburgs
universitet och författade en doktorsavhandling om »Konstens
estetiska förhållande till verkligheten». Häri förnekade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskulhi/3/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free