Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det gamla Rysslands kulturella tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den onde såsom trollkarlar, häxor, varulvar och vampyrer. På
samma sätt som den romersk-katolska kyrkan, förstod den
grekiska kyrkan förträffligt inrätta sig efter befolkningens inrotade
hedniska föreställningar och vanor. Det lägre prästerskapet deltog
även till stor del i dessa bruk, icke minst därför att det självt levde
i folkets åskådningar. Endast ett fåtal förfogade över en bildning,
som höjde sig något över läskunskap och kännedom om de vanliga
bönerna. Vad kyrkan för övrigt gav det ryska folket var en hop
legender, berättelser om helgonens levnadsöden, om underverk och
om undergörande helgonbilder, så mycket mera kärkomna för det
folk, vars vidskeplighet än i dag, såsom doktor Jensen säger,
»fyller den ryska luften med sin fantasis foster: I källorna plaska
ru-salker, d. v. s. älvor, i skogen huserar ljesjij, d. v. s. skogsrån, bakom
ugnen sticker tomten, domovoj, fram, och igenom skorstenen far
häxan, deil otäcka käringen Baba-jaga på sin ovädersbådande kvast».
På folkets sedlighet och moral verkade kristendomen endast
långsamt och ofullständigt; att personer ur folket, som bekände sig till
den nya tron, hade två till tre hustrur tillhörde ingalunda
sällsyntheterna, för att icke tala om godtyckliga skilsmässor. Folkets
förnämsta nöjen bestodo i att äta och dricka, och dryckenskapen var
lika utbredd inom alla klasser. Så kallat »farande folk»
skomo-roker eller rolighetsmakare, som inbjödos till kalas och fester och
bildade fackföreningsliknande sammanslutningar s. k. arteler, drogo
omkring i landet. Alla spelade något slags instrument: den liggande
harpan, s. k. gusla, rörflöjt eller tambour de basque, några voro sångare
med eller utan ackompanjemang, nästan alla skådespelare och
dansare. Även omtalas konstmakare och akrobater, björn- och
apfö-rare, kort sagt nöjen, som än i dag äro mer eller mindre vanliga
bland Europas folk.
D et hedna Ryssland hade redan många städer, och allt sedan
Rjuriks dagar byggde eller fastmer, såsom man på den tiden sade,
»timrade» furstarna städer. De flesta av dessa städer hade
emellertid endast betydelsen av befästa orter, vilka under fredliga tider
voro obebodda och till vilka folken inflyttade först vid fientliga
anfall. Verklig betydelse som städer hade endast ett fåtal i rikets
centralpunkter. Till dessa äldsta städer, vilka på samma gång voro
medelpunkter för det gamla Rysslands politiska och ekonomiska
liv, hörde Novgorod, Pskov, Kiev, Tsjernigov, Perejaslavl, Vladi-
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
