Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det gamla Rysslands kulturella tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mir, Susdal, Rostov, Smolensk, Polozk och Vladimir i Volhynien.
Alla dessa städer hade en befäst medelpunkt, Kreml, till vilken
po-sader och sloboder, d. v. s. förstäder, slöto sig, omgivna av vallar
och gravar. Såväl de enskilda som offentliga byggnaderna med
undantag av kyrkorna voro uppförda av trä och även många
träkyrkor funnos. Samtliga fria borgare i en stad bildade
folkförsamlingen, den s. k. vetsje.
Deras tre grupper hade rätt att deltaga i vetsje, antingen de bodde
i huvud- eller hiorten, blott med den inskränkningen att sonen
under sin faders livstid förblev utesluten från deltagandet, även om
han var myndig och självständig. Beslut kunde endast fattas
enhälligt eller åtminstone med ett så överväldigande flertal, att
minoriteten fann klokast
i att tiga. Ville
den emellertid icke
foga sig och kunde
man icke komma
till en uppgörelse i
godo, måste kriget
avgöra saken, då
naturligtvis den
starkare fick
övermakten. Förövrigt
var ingen förpliktad
att besöka vetsje,
som sammankallades, allt efter behovet av fursten eller folket självt,
genom klockringning och stundom icke sammanträdde på ett helt
år, stundom åter flera gånger under en vecka. Kunde man icke
genast fatta beslut, sammanträdde vetsje flera dagar å rad. Icke
heller sammanträdde vetsje på någon viss plats; i Kiev hade den
t. ex. fyra församlingsplatser, i Novgorod samlades man vanligen
i Sofiakyrkan. Ingen ledde förhandlingarna och intet protokoll
uppsattes över dem. Den, som sammankallat vetsje, framlade också
vanligen den första frågan, och sedan kunde så väl fursten som
någon av folket taga till ordet. I allmänhet talade likväl bojarerna
och de äldste, och först efter förhandlingarnas slut gjorde sig
massans vilja gällande på ett mer eller mindre tumultuariskt sätt.
Vetsje tillkom det att välja furste, stifta lagar och besluta om
krig och fred. Furstevalet skedde emellertid, med ett par
undantag, inom Rjuriks släkt, och så länge fursten och folket voro eniga,
Kvarlevor av sibiriska fästningstorn.
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
