Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Novgorod och Alexander Nevskij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handelsintressen. En stående koloni, såsom vid tyska bryggan i
Bergen, fanns icke, utan personalen ombyttes årligen flera gånger,
varför också förvaltningen koncentrerades i själva hansestäderna.
De förnämsta i gården voro gårdens ålderman och åldermannen vid
St. Peter, vilka icke utsågos av dem, som uppehöllo sig i gården utan
av till detta ändamål delegerade hanseater, som valdes bland
Lü-becks och Visbys köpmän.
Innan tyska orden erövrat Lifland, hade Novgorod i I2:e
århundradet också omedelbart bedrivit handel på Gottland och Visby, till
och med haft en egen gård på ön och en grekisk kyrka i Visby.
Denna handel led emellertid ofta avbrott och reglerades först
mellan 1197 och 1198 av furst Jaroslav Vladimirovitj, som bestämde,
att novgoroderna skulle ha fri fart till Gottland och Tyskland,
liksom gottlänningar och tyskar till Novgorod. De ryska köpmännen
undanträngdes emellertid alltjämt från havet, och Novgorod hade
icke någon krigsflotta till att skydda dem. Den sammanslutning
av ryska köpmän för sjöhandel, som fanns, utgjorde en gren av det
berömda Novgorods »köpmansgille till den helige Johannes», ett
gille som bestod av Novgorods rikaste köpmän.
Kring den helige Johannes kyrka koncentrerade sig också gillets
vaxhandel; allt vax, som kom i handeln, måste nämligen vägas av
två av J ohannes-brödraskapets äldste, och avgifterna härför
tillföllo uteslutande kyrkan, som dessutom genom utarrendering av
sina jordagods hade en icke obetydlig inkomst. Till fursten
betalades årligen 25 grivner, och lika mycket utgavs till firande av
Johannes Döparens dag den 24 juni. Vid kyrkan fanns ett råd i
handelsärenden och den ovan omtalade handelsdomstolen, i spetsen för
vilken tusenmannen stod. Denna domstol, som var oberoende av
vetsje, fursten och posadniken, ombesörjde Johannesgillets
angelägenheter och dömde även i tvister med tyskarna. För övrigt stod
detta köpmansgille i närmaste förbindelse med hanseaterna,
alldenstund även klädeshandeln tillkom gillet, liksom vaxhandeln, så
att endast gillet kunde förmedla denna handel med utlänningarna.
Dess medlemmar köpte kläde i hela stycken för att därefter fördela
det i minuthandel.
Huru många dessa grosshandlare varit, vet man icke, men det
är tydligt, att deras handelsintressen måste utöva ett oerhört
inflytande på Novgorods politiska liv. Som Novgorod sökte sitt
avsättningsområde i hela Ryssland, men under de ständiga krigen mellan
delfurstarna icke kunde bevara en fullständig neutralitet, måste det
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
