Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Gyllene horden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ma in i tältet, om han icke på förhand vet, att kanen önskar det. . . »
»Sedan vi framfört vårt ärende, satte även vi oss till vänster. Så
göra nämligen alla sändebud, då de resa till kejsaren-storkanen,
men då vi återkommo från honom, fingo vi alltid sätta oss till höger.
I mitten mittemot utgången uppställes lians bord, och drycker i
guld- och silverkärl framställas på detsamma. Och Batu dricker
aldrig, och icke heller någon annan av tatarernas furstar, så snart
andra äro närvarande, utan att därvid sjunges och spelas på citra.
Men då han rider, hålles medels en lans en skärm, liknande ett litet
tält, över hans huvud. Så göra alla de större tatarfurstarna ävensom
deras hustrur. Denne Batu är mycket god mot sitt folk, men likväl
mycket fruktad av detta. I krig är han fasansfullt grym, därtill
mycket klok och full av krigslist, ty han är en gammal stridsman».
Kanens residens hette Orda, varav ordet hord uppstått. En adel
fanns med stora företräden, ensamrätt till varje högre militärbefäl
och frihet från alla avgifter. Adeln höll strängt på sitt blods renhet,
avstängde sig från mängden och förde också ett slags vapen eller
sigill. Även de s. k. »tarkanerna» hade många förmåner, men icke
företrädesrätt till högre militär ställning, däremot voro de befriade
från alla avgifter och fingo behålla allt det byte de togo i krig, hade
alltid fritt tillträde till härskaren och kunde icke ställas inför rätta,
förrän de förgått sig nio gånger. Alla övriga fria voro skattskyldiga,
och detta därtill på ett ganska tryckande sätt. Alla krigsfångar
blevo livegna trälar liksom deras efterkommande. De voro
fullständigt rättslösa och behandlades illa av sina ägare.
Prästerskapet intog en särställning. Dsjingis-kans första efterkommande
förblevo vid sina fäders tro, sjamanismen. Prästerna eller
sjama-nerna voro liksom än i dag på denna kulturgrad även läkare och njöto
stort anseende. Mot andra religioner voro mongolerna
fördragsamma, och med klokt politiskt begagnande av mänskliga svagheter
fängslade de andra religioners prästerskap vid sig genom att av detta
icke upptaga några slags avgfftei
Civila ämbets- och tjänstemän funnos slutligen i mänga, de ficsta
med uppgift att av mer eller mindre lagliga anledningar indriva
tribut från hordens medlemmar, men framför allt från de
underkuvade områdena. Huvudskatteindrivaren för de tributskyldiga
områdena var baskaken, ett ord som ordagrant betyder förtryckare
eller utpressare, en egenskap som det olyckliga underkuvade
Ryssland nogsamt fick erfara. Piano Carpini berättar, att under hans
vistelse i Ryssland Batu ditsände en baskak av turkisk härkomst
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
