Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Den stora schismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mäktig hierarki med den ofelbara högsta vårdaren av den
akademiska sanningen i spetsen och antingen behärskar den världsliga
makten, om denna är svag, eller förbinder sig med den samma, om
den är stark, för att vinna timligt herravälde.
»Massorna å sin sida tänka icke på att avkläda sig den nya läran,
sedan den väl fått slå rot,
men tron motsvarar icke längre
deras andliga behov, den berör
endast yttre former, och ju
okunnigare ett folk är, desto
mera fasthänger det vid dessa
former såsom bevis på sin
renlärighet. Kristendomens moral
berör det blott föga, och
sålunda uppstår vad man kallat
en dubbel tro, hednisk moral
och hedniskt handlingssätt
samt kristen trosbekännelse
och kyrklighet. Så förhöll det
sig under medeltiden, och på
samma sätt förhåller det sig
under alla tider, då
kristendomens läror komma i konflikt
med kristliga förhållanden.
»Kristen handling och
kristen tro äro två himmelsvitt
skilda sidor av en religiös
handling. Eskimåen, som lägger upp ett dubbelt förråd av fisk
för att hjälpa en granne, som icke haft framgång, som håller sin
iglu öppen för både bjudna och objudna gäster, som icke straffar
en förbrytare för att han icke skall bli en ännu svårare brottsling,
handlar i överensstämmelse med kristlig barmhärtighetsanda, och
dogmatisk lärdom eller religiöst bruk kan i detta avseende icke göra
honom till en bättre kristen. Införlivas däremot eskimåerna med
kyrkan på grundval av sekteriska trosartiklar i stället för etiska
principer, sådana dessa framgå ur deras egen morallag, torde de
förlora en god del av vad de ha, utan att i stället undfå den välsignelse,
som det är religionens förnämsta syfte att meddela. Vi behöva för
övrigt alldeles icke gå till eskimåerna för att belysa detta viktiga
förhållande, De skildringar, litteraturen i Europas alla länder och lika
Raskolniks ledare, protopopen Avvakum.
443
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
