Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Den stora schismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lysta kretsarna antogo form av dogmatiska problem. Formen på
korstecknet gav isynnerhet upphov till lidelsefulla tvister, så mycket mera
förvirrade och meningslösa som i brist på dokument och säkra
traditioner varje utgångspunkt för frågans avgörande saknades. Den
stundande schismen skulle emellertid just i denna fråga finna en av sina
på det bittraste och häftigaste sätt försvarade konfessionella fordringar.
På samma gång ritualen berövades all den känsla, för vilken den
skulle vara ett uttryck, fördärvades också dess yttre former, och
gudstjänstens fullständiga tomhet på innehåll doldes illa av dess
omåttliga långvarighet, som satte de tjänstförrättandes tålamod
på alltför svåra prov. Sålunda uppstod bruket, att föreläsare och
sångare samtidigt expedierade ritualens olika delar, och då alla läste
och sjöngo på samma gång och priset därvid togs av den, som
hastigast, utan att hämta andan, kunde rabbla upp de särskilda verserna,
uppstod naturligtvis ett oljud, vari församlingen omöjligen kunde
finna sig tillrätta eller känna någon andakt. Härom var icke heller
fråga. Till bönernas och responsoriernas missljud sällade sig på det
heliga rummet sorlet av högljudda samtal, i vilka andra ljud och
buller blandade sig: från barnen som sprungo omkring i kyrkan
och obesvärat lekte, insamlare av allmosor, som skramlade med sina
pengar, fånar, som förvredo sin kropp under gälla skrik, tiggare,
som grälade, tillgjorda suckande fromma med långt hår och nakna
fötter. Opassande uttryck växlades med hög röst och framkallade
ljudliga skrattsalvor; tvister och slagsmål uppstodo.
Uppkomsten av det moskovitiska väldet i i6:e århundradet stärkte
även den religiösa nationalismen, och kyrkan avkastade sitt
slaviska beroende av Bysans. Abboten Josef i Volokolamska klostret
predikade en närmare förening mellan kyrka och stat samt fordrade,
att de religiösa förpliktelserna skulle förbli, sådana de praktiserats
av gammalt, med undvikande av alla sådana nyheter, som de
grekiska andliga förordade på grund av korrigerade texter, vilka
trycktes i Venedig och andra katolska städer. Som Josef tillsatte många
inflytelserika platser i kyrkan med sina munkar, blevo också hans
konservativa åsikter gällande i landet och bidrogo till att stärka
folket i dess övertygelse, att Moskva, »det tredje Rom», var i
besittning av den sanna oförfalskade kristendomen. Då den lärde Maxim
Grek föreslog att rensa den ryska liturgien från de grova misstag,
som inkommit i densamma från ofullständiga och motsägande
manuskript, misstänktes han för antinationalistiska tänkesätt och
dömdes att tillbringa sina dagar i fängelse i ett avlägset kloster.
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
