Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Den stora schismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Predikstolar ocli kräklor, kåpor och mössor, arkitektur och
ikono-grafi, ingenting undgick den nya ordningen. Patriarkens båda
medarbetare, som kände sig sårade av detta omstörtningsverk, sände
1649 superioren i Epifanesklostret Sukanov till Orienten
tillsammans med Paj si L,igarides för att därstädes verifiera dessa
påståenden. Sukanov var typen för en gammal moskovitisk lärd och
anhängare av den nationella traditionen. Då han återkom, svek
han icke heller de på honom byggda förhoppningarna. Hans i två
arbeten utgivna reseintryck gjorde ett ofantligt uppseende och
voro icke gynnsamma för den österländska kyrkan, i vars religiösa
liv han sett endast oskick och korruption. Åt reformens motståndare
hemförde han kraftiga bevismedel, av vilka de första raskolnikerna
icke dröjde att flitigt begagna sig.
Nikon förblev emellertid oberörd och fann till och med eller
låtsade sig i Sukanovs berättelse finna raka motsatsen av vad
reformens motståndare upptäckt och sände författaren till berget Athos
för att därstädes samla dokument, som tryggade den grekiska lärans
seger. Sukanov återkom 1655 med 500 manuskript, av vilka ett
ansågs vara mer än ett årtusen gammalt och vilka tillsammans tedde
sig såsom en fruktansvärd krigsrustning mot de häpna och förvirrade
nationalisterna och anhängarna av traditionen. I själva verket
tillfördes i den börjande striden den grekiska läran ingen verklig
förstärkning, så nnrcket mindre som den icke uteslutande fanns
representerad i samlingen. Med Homeros’, Sofokles’, Demostenes’,
Teokritos’ arbeten var den världsliga litteraturen till en god del
företrädd. Och det var fastmer den klassiska hellenismen, som
segrande gjorde sitt intåg i det gamla moskovitiska Ryssland än’ de
grekiska kyrkoböckerna och liturgierna. Man granskade emellertid
icke så noga dessa rikedomar och, som vanligt i dylika strider,
följdes de på argument stödda meningsbrytningarna av de blinda
lidelsernas kamp, som gav striden dess avgörande vändning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>