- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Senare delen. I avdelningen /
355

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Förvaltningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förvaltningen

OMEDELBART EFTER KATARINAS UPPSTIGANDE
på tronen fäste de män, som åtnjöto hennes förtroende
och därtill hade en betydlig praktisk erfarenhet, såsom
Mtinnich och Panin, hennes uppmärksamhet på
nödvändigheten av att grunda en myndighet, som stode närmare
monarkens person än senaten och kunde utöva högsta ledningen av
regeringsärendena. På detta sätt tillkom riksrådet under första kriget
mot Turkiet, egentligen på grund av militärförvaltningens behov
under kriget. Dess första medlemmar voro Grigorij Orlov, Tsjernysjev,
Nikita Panin, vice-kanslären Golitsyn, fältmarskalken Rasumoskij
och generalprokuratorn Vjamsemskij. Först i början av 1769 erhöll
riksrådet en ständig betydelse och började den 22 januari samma
år en regelbunden verksamhet såsom ett statsrättsligt normerande
institut, vid vars sammanträden kejsarinnan plägade presidera. Den
nya myndigheten inskränkte i viss mån senatens verksamhet, med
vilken Katarina varit synnerligen missnöjd. Hon gjorde också några
förändringar i denna och indelade den bl. a. i sex avdelningar eller
departement för att påskynda dess arbete och göra detta mera
fruktbringande. Senaten förlorade också mycket av sin förra betydelse
därigenom att Katarina så ofta använde förtroendemän, som hon
gav uppdrag, vilka förut tillkommit senaten och andra myndigheter.
Sålunda ombesörjde Betskij det offentliga skolväsendet, hade
akademien sina presidenter, som stodo i personlig förbindelse med
kejsarinnan, och fingo personer, sådana som Münnich, Neplujev,
Sjachovs-koj m. fi., olika uppdrag. Kejsarinnan tänkte till och med helt och
hållet omorganisera hela senaten.

Såväl kriget mot Turkiet som ännu mera Pugatsjevs uppror hade
visat Katarina, att de förvaltande myndigheterna behövde en
grundlig reform i sin organisation, och i denna sak hade hon i guvernören
i Novgorod, till vars område de nuvarande guvernementen Tver, Pskov,

355

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:49:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-1/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free