Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Två litteraturens martyrer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kets vanskötsel, den bristfälliga hygienen, böndernas släp och nöd,
könssjukdomarnas härjningar m. m. Alla dessa skildringar visa det
ryska samhällets rättslöshet och ofrihet, den nödvändiga följden av
den människoförnedrande livegenskapen. Bondstugan beskrives
såsom ett »nedrökt kyffe, med smutsiga väggar, där människor och
kreatur sovo om varandra. Inredningen består av ett grovtimrat bord,
ett svintråg, ett par byttor med
ättiksur kvas, träskedar,
träplattor (i stället för tallrikar)
samt en gryta — »lycklig den
gryta, vari finnes stji»
(kålsoppa) ! — Dräkten utgöres av en
hampskjorta och skodonen av
lumptrasor.» Till denna
upprörande beskrivning på
bondens nöd tillägger författaren:
»I den ryska bondstugan
ligger i själva verket källan till
statens överflöd, makt och
styrka. Men här visa sig ock
lagarnas slapphet, bristfällighet
och missbruk. Här yttra sig
adelns vinningslystnad och
rov-girighet, vår pina och vår
värnlösa fattigdom. Såsom rovdjur och omåttliga blodiglar lämna vi åt
bonden — vad? Jo, endast det, som vi icke kunna beröva honom —
luften! Vi taga ofta nog ifrån honom icke blott jordens gröda, bröd och
vatten, utan även själva livet. Lagen förbjuder visserligen att taga
en människas liv. Ja, med ett ögonblickligt mord! Men på hur många
sätt kan icke den ryska bonden gradvis avlivas? Å ena sidan nästan
allsmäktighet, å andra värnlös vanmakt! Ty godsägaren är gentemot
bönderna både lagstiftare, domare och verkställare av straffet samt,
om man så vill, en kärande, mot vilken svaranden icke vågar
invända något . . . Kan den stat kallas lycklig, där två tredjedelar av
befolkningen äro berövade medborgerligt stånd? Kan man kalla
den ryska bondens ställning lycklig? »
Radistsjev nöjde sig emellertid icke med att blott beskriva
böndernas olyckliga belägenhet, han framställde även ett praktiskt
emancipationsförslag och tänkte sig, att den stora reformen skulle kunna
genomföras i tre perioder. »Först och främst skulle jordbruksarbetet
371
Alexander Nikolajevitj Radistsjev. 1749—
1802. Efter samtida porträtt. Raditsjevs
museum, Saratof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
