Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Misstämningar i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett annat bekymmer, som livligt oroade kejsaren, var de livegna
böndernas missnöje, vilket alltifrån hans regeringstillträde årligen gav
sig luft i upplopp, visserligen av lokal karaktär, men som detta oaktat
måste undertryckas med våld. Ofta gav godsägarnas hårdhet
anledning till dessa rörelser, så kom koleran och slutligen den största
ekonomiska nöd. Allt sedan 1829 följde den ena missväxten på den
andra, och år 1833 uppstod en hungersnöd, som sträckte sig över
guvernementet Pensa, Tambov, Arkangelsk, Orenburg, Poltava, Olonets,
Nishnij Novgorod, Bessarabien och Donska kosackernas land.
Allestädes befann sig lantbefolkningen i största nöd, och invånarna i många
orter hotades av hungersnöden. Hjälp kom sent och otillräckligt, och
de allmänna arbeten, som anordnades och särskilt sysselsatte
bönderna med vägbyggnad, hade ingen framgång, alldenstund bönderna i
sitt misstroende till alla regeringens åtgärder fruktade att nya bördor
för alltid skulle läggas på deras axlar.
Kejsaren som betecknande nog hyste fullt förtroende för sin
militära omgivning, utsände sina generaler och flygeladjutanter till de
nödlidande landsdelarna, och dessas berättelser lämna trots all
skonsamhet i skildringen en fasansfull bild. Tack vare deras ingripande
och den hjälp i spannmål och penningar, regeringen lämnade, blev
det småningom också lugnt, men att det jäste bland bönderna visade
sig överallt, och den tanken, att en enda gnista kunde sätta deras
massa i lågor, förföljde kejsaren ända till hans död. Men även
däremot skulle de skrankor skydda, vilka han tänkte uppföra med
tillhjälp av Metternichs Österrike och Fredrik Vilhelm III :s
konservativa Preussen. Genom sina sammankomster med dessa staters
monarker i Schwerdt och i Münchengrätz, syntes tsaren också ha nått
detta mål. Om striden mellan andarna fördes vid Rhein och icke vid
hans gränser, kunde han lugnt se på. Österrike och Preussen bildade
de murar, han uppfört till skydd för sina ryssars tankevärld, på det
att det nya slagordet absolutism, nationalitet och ortodoxi icke skulle
förfuskas genom liberala kätteriers missljud. Rollerna hade han
fördelat på det sättet, att Preussen skulle vända fronten mot Frankrike
och Belgien och därstädes utöva tankekarantänen, Österrike var
bestämt att övervaka Italien och Schweiz, och båda tillsammans hade
fått den uppgiften att understödja de tyska småstaterna, så att de
icke av svaghet gjorde liberalismen farliga medgivanden. Under hand
understöddes de härvid av Rysslands hemliga agenter och några
tidningar, vilka stodo i rysk sold. Ryssland vaktade själv freden i
orienten och tillsåg, att den »sjuke mannen» vid Bosporen icke skulle dö
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
