- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Senare delen. II avdelningen /
142

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Karamsin, Zjukovskij och Bjelinskij

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

k ar a msi n, zjukovskij och bjelinskij

Den reaktion, som tog sin början under

senare delen av Alexander i :s regering, nådde sin
höjdpunkt under Nikolaj i, därpå i någon mån dalade under

Alexander ii för att förstärkt återkomma under Alexander
iii :s och hans sons Nikolaj ii :s regeringar, har haft ett kraftigt stöd
icke minst i ryska folkets kynne och i de andliga och politiska
strömningar, som med mer eller mindre styrka gått genom ryska folkets
själsliv. Sålunda har denna reaktion haft en god religiös grund i den
passivitet, det kristliga långmod, som predikats av Tolstoj och
Dostojevskij ; men även en nationalistisk, politisk åskådning, som framträtt
i chauvinistiska drag, i nationell självbelåtenhet och självöverskattning
och i känslan av att ryska folket haft behov av en stark tsarisk
auto-krati. Denna andliga stämning, som kan spåras redan under Katarina
ii, tog egentlig fart efter händelserna 1812 under Alexander i :s
regering och fick under nittonde århundradets första tredjedel sin
tolk och egentlige grundläggare i historieskrivaren och skalden Nikolaj
Michajlovitj Karamsin, född 1766, död 1826, tillhörande en adlig
släkt med anor från tataren Kara-Murza. Karamsin erhöll
undantagsvis en god uppfostran hos rektorn vid Moskvas universitet Schaden
och gjorde 1789 en halvtannat års lång studieresa i Tyskland, Frankrike,
Schweiz och England, om vilka hans »Brev av en rysk resenär» handla.
Efter sin återkomst till Ryssland grundade han den politiska revyn
»Vjestnik Jevropej», översatte Shakespeares Julius Cæsar och Lessings
»Emilia Galotti» samt utgav sentimentala noveller. Efter 1803 fick

142

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:50:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-2/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free