Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Slavofilerna och slavofilismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förkunnelsen och det första bekämpandet av »slavofilismen», ett
uttryck som avsåg att förhåna den ärkereaktionäre Sjisjkov och hans
slavo-ryska ordsammansättningar. Ordet vann emellertid burskap i
ryska språket och erhöll en politisk-nationell betydelse, många av
Rysslands förnämsta författare ha under kortare eller längre tid
påverkats av de föreställningar, vilka sammanfattades i ordet
slavo-filism (slavjanofiistvo). Ä andra
sidan fyllas många betydelsefulla blad
i den ryska historien av striden
mellan slavofiler och zapadniker, d. v. s.
anhängare av den västerländska
kulturen, och medan allting i Ryssland
stod stilla och var undertryckt,
förnimmes åtminstone i det slavofila
lägret en fläkt av protest mot den
allena saliggörande officiella
schablonen, av humana ansatser och
demokratiska principer.
Av moralisk harm hos Stjerbatov
över samtidens usla låghet, av den
ärkekonservativa protesten hos
Ka-ramsin mot varje framsteg, av det
reaktionära hatet hos Sjisjkov mot
modärna idéer framgick det första
koketterandet med den gamla goda
tiden, vari man trott sig upptäcka
sla-vofilismens spår. Härtill kom en
berättigad motvilja mot
främlingsherraväldet. Då Alexander I
frågade den förtjänstfulle Jermolov, vad
han önskade sig för en belöning eller utmärkelse, sade generalen: »Gör
mig till tysk, gosudar!» »De där ryssarna skaffa mig alltid otur»,
sade tsar Nikolaj, som föredrog utlänningar. Självbedrägeri och
nationell förhävelse med medveten eller naiv förfalskning av all
historia ha därefter framkallat den slavofila hägringen. Romantiken,
som avsiktligt omhuldade och skildrare lokalfärg, traditionellt
folkväsende, samt tysk metafysik ha redligen bidragit, i synnerhet den
sistnämnda i form av hegelianismen, vilken enligt Bjelinskijs ord bragte
både slavofiler och zapadniker »under samma nattmössa». »Då
idéer», säger Brückner, »förkroppsliga sig hos nationer och följakt-
169
Greve Dmitrij Ivanovitj Chvostov
[-1757—1835-Skald-]
{+1757—1835-
Skald+} och statsman. Deltog i kriget
mot Turkiet 1788 och Polen 1794;
överpostmästare 1797 och medlem
av den heliga synoden, ledamot av
Vetenskapsakademien och
konstakademien i Petersburg, utgav Rim
och dikter i en samlad upplaga av
fyra band 1817.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
