Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Slavofilerna och slavofilismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Halicz och Volhynien icke inställa sig vid vallfärderna till Kievs
helgedomar, sedan dessa bröder blivit brända på de polska
kättarbålen eller bedövats av Polens bullrande fester. De där »bålen» voro
helt enkelt en uppfinning, men i stället infann sig Volhynien rätt
snart i Kiev; ett tros- och kärleksverk, som ådagabragtes av
husargeneraler och gendarmer, Sibirien och diokletiansk förföljelse.»
(Brückner.)
Ur denna patriotisk-tendentiösa poesi talar en idealisering av
Ryssland, som fullständigt förbiser de nutida verkliga förhållandena och
söver sig i en rosig framtids hasj i j drömmar. Chomjakov och
Aksa-kov voro åtminstone så ärliga, att de av sitt utvalda folk fordrade
botgöring och ånger över slaveriets ok, dess domstolars svarta
orättvisor och andra ryska skador, innan detta folk skred till sin stora
mission att skänka Europa den sanna kristna friheten och
upplysningen — tredje avdelningen, censuren och den allra heligaste
synoden?! — Och varifrån hämtade dessa entusiastiska idealister sin
borgen för denna mission? Från det ryska folkets ödmjukhet och
lång-modighet — smirjenie och dolgotiespienije — gent emot Västerlandets
högmod och fåfänga, ja, för Fedor Ivanovitj Thüsjev (1803—1873)
har Himmelens Herre välsignat Ryssland, vandrande i en livegens
gestalt från dess ena till dess andra ända!
Ett försök, som på förhand var dömt att misslyckas, var Nikolaj
Jakoblevitj Damilevskijs (död 1895) strävan att giva slavofilismen
en raspsykologisk prägel; han satt för övrigt år 1849 hundra dagar
häktad i Peter Paulsfästningen i Petersburg och delade de förföljelser,
för vilka slavofilerna — Rysslands allra lojalaste och mest tsartrogna
undersåtar — utsattes under de värsta reaktionsåren. Samarin och
Ivan Aksakov arresterades för sina slavofila idéer, och den
framstående nationalekonomen Fedor V. Tjizjov inspärrades av samma
anledning under ett par veckor samt stod i sju år under hemlig
polisuppsikt. År 1853 förbjöds alla slavofila publikationer till år 1856,
sedan chefen för Tredje avdelningen, generallöjtnant Dubbelt, till
inrikesministern inrapporterat: Slavofilernas uppgift består i att göra
omvälvning i den ryska litteraturen genom att icke imitera
västerländska skriftställare, utan söka självständiga, nationella ämnen. Den
hemliga uppsikten över detta sällskap har visserligen icke blottat något
positivt skadligt, men enär det under inflytande av illasinnade män
lätt kan få en politisk riktning och enär medlemmarna till största
delen äro litteratörer, har gosudaren imperator täckts påbjuda, att
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
