Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Krimkriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slaget vid Alma den 20 september 1854.
det hade intet begrepp om de refflade gevärens skottvidd, och ändå
voro till och med turkarna beväpnade med dylika gevär. Då t. ex.
de första gevärskulorna vid Eupatoria började susa kring gardet, voro
de skjutande så långt borta, att man i början icke kunde se dem, och
man trodde, att bromsar vore orsaken till bullret! Utrustning och
förplägning voro som vanligt i den ryska armén av otänkbart usel
beskaffenhet. På marschen mellan Moskva och Tiflis omkommo på
våren 1854 icke mindre än 14,000 man av 20,000 man, vilket vållade,
att den general, som kommenderade manskapet, av tsaren berövades
rang, ordnar och pension och att vid transporten delaktiga officerare
degraderades till simpla soldater.
I andra veckan av september 1854 började de förbundna arméerna
sin landstigning på Krim, utan att röna något hinder från ryssarna,
som ansett en dylik landstigning för omöjlig, och vem skulle nu kunnat
hindra dem att genast rycka mot Sevastopol? Överbefälet över den
ryska makten till lands och vatten på Krim fördes av tsarens nära
vän furst Mensijkov, om vilken generalmajor A. E. Pakov till
storfursten-tronföljaren sade: »Såsom arbetare i kabinettet torde han vara
-216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
