Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Freden i Paris. Livegenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteraturen upptäcker över allt samma moraliska och sociala
bakgrund. Iakttagare av det ryska by- och lantlivet ha också
uttryckligen framhållit detta. »Gryzlov, sade D. S., Marija
Theo-dorova rustar sig för att resa till Moskva; vi behöva penningar. ..
Då jag for genom byarna såg jag i dem mycket smått och gott,
allehanda småbarn har hopat sig — vidtag dina åtgärder! ...» Detta
betydde, att Gryzlov fick i uppdrag att resa omkring i D. S.’ byar
och efter urs-al bemäktiga sig de överflödiga barnen och flickorna,
sälja dem och lämna godsägaren penningarna .. . Bekant var
flick-marknaden i byn Ivanovka, dit flickor fördes från hela Ryssland och
såldes även till asiatiska uppköpare.
I sina minnen har furst Krapotkin på ett gripande sätt skildrat
livegenskapens moraliska verkan på den ryska aristokratien. »I varje
art och grad av slaveri kommer det icke blott an på slaven, utan även
på slavägaren. Varje slags slaveri är över allt och alltid dubbelt och
tväggehanda — sådan herrn är, sådan är slaven, och sådan slav sådan
herre, båda äro slavsjälar, såväl slaven som hans herre. Detta är just
slaveriets förbannelse — en hierarki av slavar, börjande med tsaren
ända ned till den sista bypaschan, människor som icke vilja och icke
kunna arbeta, därför att ett fåtal använder sina medmänniskor såsom
maskiner» (Masarlyk).
»Döpt egendom», kallade Herzen de livegna, och före honom talade
Gogolj om »döda själar». Detta oaktat sökte Gogolj med all tänkbar
energi med bibelns tillhjälp ådagalägga det kristna slaveriets
berättigande. Den absolutistiska censuren var så kristlig och bibelfast, att
den icke tillät översättningen av »Onkel Toms stuga», på det att den
ryska läsaren icke skulle få det infallet att uppdraga paralleller mellan
negerslaven och den livegna musjiken: trots sitt nära förhållande till
tsar Nikolaj I fick Zjukovskij icke trycka översättningen av »Trons
tre ord» — människan är skapad fri, är fri, om hon också vore född
i bojor. Huru det stod till med denna andliga och moraliska frihet i
Ryssland, visar det sorgliga öde, som drabbade skalden Sibirjakov
— han var född i bojor; hans husbonde värderade hos honom icke
hans skaldegåva, utan den sockerbagarkonst, han låtit honom lära,
och fordrade io,oco rubel i ersättning, då Zjukovskij bl. a. intresserade
sig för skalden.
Känslan av detta sociala och moraliska tillstånd i Ryssland gjorde
slaveriets avskaffande till de upplystas och humanisternas första plikt,
men även ekonomisk beräkning visade alltjämt huru föga givande det
ofria, tvungna arbetet var, och slutligen kunde de ryska aristokraterna
-234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
