Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVIII. Alexander III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det inre av uppståndelsekyrkan i Rostov.
till de västerländska kyrkorna och sekterna, vilken kännetecknas
därav att den icke ställer människans personlighet så högt som den
germanska feodalismen gjorde och för den skull från det stränga,
världsföraktande, kristna idealets ståndpunkt avvisar den jordiska lyckan och hela
livet. Bysantinismen förkastar sålunda också hoppet på folkens
allmänna välgång, och dess idé är den skarpa motsatsen till
allmänsklighetens, all jämlikhetens, allfullkomlighetens, allbelåtenhetens idé.
Leontjevs sanna kristendom är böndernas, munkarnas och nunnornas,
men icke »rosenvattenskristendomen» med sitt prat om kärlek o. s. v.
Kärleken till mänskligheten är, enligt Leontjev, okristlig, är
människo-förgudning; fruktan är den sanna religionens grundval, fruktan för Gud,
fruktan för straffet i denna världen och i evigheten. Människan är av
naturen ond, och sålunda är också världen ond, liksom jordelivet till sitt
väsen dåligt. Det sanna livet är för den kristna icke här, utan i himlen;
den sanna, »ortodoxa» kristna föraktar köttet, förklarar hela naturen,
alla naturliga böjelser, och förståndet vara av ondo ; den sanna kristna
avsäger sig världen, såsom den ortodoxa kyrkans asketer gjorde. Gud har
förbannat jorden — allt, som finnes, måste gå under. Visserligen är
jorden skön och jordelivets sanning är på estetikens sida. Men
kristendomen står i vägen för estetiken, och för den skull måste den sanna
kristna stödja kristendomen mot den estetiska sanningen. Gud och
441
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
