Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagan om Hästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hwarken bar eller brast: pytt, sade Holger, sådane
Hofmän snacka altid stora ord: Brage satte up tolf
silfkappar och Holger deremot strand-ängen, som ligger
på Swedienäslandet och har i fordna dar hört dertil:
det slog intet felt för Brage: han red inöfwer til Holger
på isen, fastän Grollen intet war så särdeles bråddad,
så at folcket, som såg derpå, stod och häpnade: Holger
betalte laget och Brage tog ängen, som sen
intet har kommit Grollen illa til pasz.
Men nu wil jag berätta om Frey, Brages Son,
som fick Grollen af sin Far. Det är sant, at Hästen
hade bewist en makalös hurtighet och styrka under Brage;
men det hade något kostat på: han war nu så matt,
at han behöfde komma på stall: der lät Frey laga om
honom på bästa wis och hans tienstehion sparde ingen
flit; men det säges derhos, at de ock intet sparde fodret
nog, liksom i Bländas tid, utan at Grollen fick öfwer
sin höfwa. Han gick, sade man, i ängen innan hon war
slagen, så at gräset gick honom til bringan: ware huru
det wil, så blef Hästen fet deraf och qwick; men
temmelig yr, så at han intet gerna wille under sadel: Frey
tog likwäl rätt på honom och red honom så hurtigit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
