Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagan om Hästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karriol. I det ståndet war han nu, då jag sidst såg
honom. Han har tagit sig mer, än man kan tro, och
om jag känner Grollen rätt, så kan han wäl ännu göra
sina modiga språng; men – – – – – om jag med min
enfaldighet i rid- och körsel-konsten får yttra mig öfwer
Grollens bästa och den nytta och heder han kan gie,
så menar jag oförgripeligen det är wäl, om han styres
med förstånd och granlagenhet under sehle och redskap,
som han wäl intet aldeles känner eller är så wahn wid
ännu; men som han genom wisz god ordning lätteligen
kan wänjas wid. Betzlet bör wara alfwarsamt; men
dock så lindrigt, at det ej fördärfwar munnen, och
tömarne i stadiga händer, at Hästen förstår och wördar
sin ledare. Inga barnsliga näfwar, som willa köra
på skräpp och i kapp och intet rätta sig efter backarne.
Det skämer Hästen och Karriolen går intet mer på stora
Kungswägen, än i krumslinger från det ena diket til
det andra. Ingen skrämsel, intet stojande, intet
hwiftande af snärtar och all slags bonad, hwaraf Hästen
blir yr: kreaturet kunde få kollern och skiena en gång,
at kärran stadnade bort ur wägen i wärsta moras. Det
wore en jemmerlig tilställning och bättre, at man aldrig
hade åkit. Nej tömen bör hanteras af wisz trofast arm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
