Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomteblod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOMTEBLOD
287
En liten frossbrytning ilade genom henne, när
förstuguporten slogs upp och hon hörde —
hans stämma. Hade det varit några år tidigare,
skulle all den gråa dagens likgiltighet vikit och
skingrats som dimma för morgonbrisen, men nu
steg blott en half känsla af obehaglig nyfikenhet
upp i hennes dufna håg. Det var ju dock
Albert och hans fästmö, hon nu skulle skåda
för första gången tillsammans! —
Placerade i en väldig soffa sutto de två
ny-förlofvade unga löjligt tätt intill hvarandra.
Rytt-mästarfrun lät ett springbrunnsflöde af välmenadt
pladder duscha ner öfver dem, medan hon
serverade portvin. — »Hvart Albert nu skulle,
stanna på pappas kontor, sitta ting, eller upp
till något verk i Stockholm, kanske
civildepartementet? Där hade Inger sin ende bror? Och
hur pröfvande för lilla fästmön, om den utvalde
genast måste lämna henne! Men det kunde
kanske vara nyttigare, än de trodde! Längtan
ökar kärleken, bara den inte räcker för länge.»
— Frun höjde sitt glas och Inger sitt, klingande
med gästerna, som logo och nickade. Fästmön,
fröken Bella, var af gammal god godsägarsläkt
och onekligen vacker, litet gråblek, men det
klädde ett så pass bredt ansikte och verkade bra
mot det starkt rödblonda håret. Och otadligt
förälskad tycktes hon vara. Sannerligen, hon är
inte den första — och det var inte jag heller;
tänkte fröken Inger. Hon såg i en hörnspegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
