Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Andersens sagovärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
HANS CHRISTIAN ANDERSEN
direkt polemisk, därför att den rör sig med fantasigestalter,
som blir dess kanske förnämsta tjusningskraft. Den fula
ankungen kunde exempelvis kallas sagan om
individualiteten. Den kan gott sägas vara en anklagelse mot
människornas tyranni av begåvningen, då den uppträder på ett
från mängden avstickande sätt. Om ordspråket säger: den,
som är slagen till en slant, blir aldrig en daler, kunde
denna saga sägas vara en översättning av dess
omvändning: den, som är slagen till en daler, blir aldrig en
slant, den, som är född till en svan, förändrar ej natur,
även om han utkläckes eller uppfostras av en anka. Men
denna historia blir icke bitter och upprörande, ehuru den
handlar om det dystra ämnet, hur det bästa blir misskänt,
just därför, att det är bra, och orsaken är väl just den,
att fantasiuppfinningens glans och glädje gjuter sig över
det hela, det är ju blott djur, det handlar om. Ingen
kan egentligen känna sig förbittrad, varken på gumman,
katten eller hönan, när svanen blivit upptagen som gäst
i den lilla stugan och får bannor, därför att den får en
så underbar lust att flyta på vattnet. Och ändå äro hönan
och katten visst icke vänliga mot den stackars s. k.
ankungen, som är så »ful». » Kan du lägga ägg?» frågar
hönan. »Nej,» säger ankungen. »Kan du spinna och
gnistra och skjuta rygg?» frågar katten. »Nej,» säger
ankungen. Då är det slut med deras tålamod. »Ja, håll då
mun och bry dig inte om att ha några åsikter, » förmana
de båda, och hönan tillägger dessutom den dråpliga
vishetsregeln, som är rättesnöret för många andra uppfostrare
än hon: »Mig kan du tro. Jag menar väl med dig, jag
säger dig obehagligheter, och därpå kan man känna igen
sina verkliga vänner.»
Går man i minnet igenom listan på Andersens sagor,
skall man förvånas av att finna, vilken mängd av sådana
det finnes, som införlivat sig i det allmänna
föreställningssättet som lustiga omskrivningar av någon allmänmänsklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
