Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skulle väl ärans röst lifva den döfva mulln t
och fången och fmiekret „ beveka de dödens öra t
Kanske hyfer denna enstaka jordens fläck
hjertan , som brunnit förr af himmelska lågor ;
händer , som skulle väl fvärdet och fpiran fört
med pris — eller framkallat glädje och sorg-ur lyran»
Men kunskapen aldrig bredde för deras fyn
ljufet af flydda seklers famlade strålar;
nöden med isig hand flelade Snillets drift ,
och tilltäppte fprånget af känslornas strida, källa.
Rätt mången dentant, af skiftande färgor rik ,
dväljes på bottnen af den blå oceanen ;
rätt mången präktig ros. blomstrar , i dalen dold ,
och gjuter sin balfamlukt i den öde rymden.
Hvem vet? Någon Hämpden hvitdr måhända hlr,
som från sitt lilla falt förskrämde, tyranner;
kanske en Milton, flum, aldrig af lagrar krönt;
kanske någon Cromtcelly ej skyldig till hlod och tårar.
Att famla Senaters högljudda bifallsrop ,
trotfa allt hot af onåd , plågor och döden ,
öfver ett fredadt land utgjuta ymnig nxust ,
och fe sin välfignelfe tecknad i folkets ögon ,
förböd deras lott. Den skref icke blott en gräns 1
för deras dygd: den skref ock gränfor för brotten;
vägrade deras hand slakta sig till en thrOn ,
förböd dem att rigla sitt .hjerta for menskoflägtet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
