Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1930
- Tal av Akademiens direktör, herr Österling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 —
nödvändigt och ofrånkomligt man vid nämnda
tidpunkt kände sambandet mellan svenskt och
finskt. Det syntes förkroppsligat i denne store
fosterländske skald, född i ett Finland som ännu
var svenskt. I Runebergs dikt lyftes för första
gången den finska folkkaraktären till fri beskådan,
så att varje svensk såg vad den var värd i sin
envisa och förtegna kraft. Här upptäcktes bonden
Paavo, här tolkades vad han tänkte i sin öde-
mark. Med hela den allvarliga och oemotstånd-
liga opinionsmakt, som dikten då ännu ägde hos
allmänheten, steg Finland upp för det svenska
medvetandet, Runebergs »torftiga, gömda, heliga
fädernesland», sådant det skildras i Julkvällens
hexametervers, och på samma gång den forne
vapenbrodern, »flärdlös, trumpen och lugn, med
en
järnfast ära i djupet».
Den debuterande magistern från 1830 är ju
alldeles icke den traditionella figuren. I skuggan
av eken glömma vi oftast, att trädet en gång var
ungt och svajade även för lättare vindar. Men
idyllepigrammens kärva molandskap med sina vår-
blommor under det smältande snötäcket har ännu
sin friskhet kvar. De unga finska lantflickornas
hjärtebikter ha fått nordisk allmängiltighet och
sjunga nu
medvindar, fåglar och källor. Det natur-
liga sceneriet är i grunden icke olikt Fänrik Ståls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 29 23:42:26 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sah/1886-41/0018.html