— 34 — Banditen, och dit äro ju också Berättelser efter klockaren i Danderyd förlagda. Hurudana voro förhållandena i Blanches barndomshem? Han har själv i viss mån givit svaret i ett av Erdmann 1 citerat riksdagsanforande från år 1859: »Uppväxt bland hantverksklasserna lärde jag tidigt känna deras mödor och försakel- ser; jag har knappast ett barndomsminne som icke är förenat med sågens rassel och hammarens slag. Jag trodde, att det hörde till livets ordning att arbeta från fyra på morgonen till åtta eller nio på kvällen; förströelser eller njutningar kände jag icke ens till namnet.» Naturligtvis får man här räkna med att Blanche offrat något åt den retoriska effekten, och det är en ganska riskabel metod, att — såsom ofta skett — taga för givet, att de umbäranden, som Blanches mest populära hjältar, hyrkusken Figge Höglund och skåde- spelaren Victor Ekström, fått vidkännas i barn- domsåren, varit lånade ur Blanches egen erfaren- het. Det ger nog en falsk bild av de verkliga förhållandena, om man tror, att Blanches mor måst sälja sin rödrutiga sjal för att få pengar till hans skolböcker eller låna grannfruns klänning för att kunna bevista hans första nattvardsgång. 1 August Blanche och hans samtid, Stockholm 1892, s. 299.