sitt förflutna, att dess starkaste stämningar komma fram vid kontrasten mellan förr och nu. Huvud- parten av hans Frejanovellef äro därför förlagda ett eller annat decennium före den tid, då de skrivits, och spela till stor del på 1820-talet. I själva verket ger oss novellsamlingen en oöver- träffad bild av Karl Johans första regeringsår. För Blanche och hans generation skulle all- tid denna tids Stockholm stå i ett förklarat skimmer. Orvar Odd skulle i början av 1860-talet skriva »Grevinnan Gruffiakin», där han skildrade Djurgårdslivet för trettio år sedan, den förnäma societeten vid Djurgårdsbrunns kurort, där svensk högadel möttes med utländsk diplomati, de glän- sande militära »simulakrerna» på Ladugårdsgärde, där den dekorative monarken uppenbarade sig till häst och väckte minnen från de Napoleonska fält- tågen, promenaderna på de nyanlagda vägarna kring Rosendal och roddturerna på Djurgårds- brunnsviken* Han fann stället numera bjuda »en skuggbild blott av fordoms romantik». Blanche skildrar en mindre aristokratisk miljö, men också hos honom får man ett intryck av tids- avståndet* Det är ett festligt Stockholm med en sista återglans av den gustavianska tidens glada folkliv, som han ännu minnes från barndomen. Vid Straussvalsernas toner föras damerna, klädda