— 94 — närligt värde av August Blanch.es dramatik ut- göres av hans bearbetningar av främmande dramer. Naturligtvis är han på detta område mycket ojämn. Ibland fick han i uppdrag att revidera förut gjorda översättningar och tog då sin uppgift ofta rätt ytligt. Så t. ex. i »Stockholm, Västerås och Uppsala», vars original är en fransk fars, översatt av skådespelaren L. A. Malmgren. Ori- ginalets järnvägsresor mellan Paris, Orléans och Rouen måste av Blanche överflyttas till ångbåt, då Sverige ej ännu ägde några järnvägar. Men Blanche lät ogenerat personerna fortsätta med att uttrycka sin förvåning över det nya kommunika- tionsmedlet, ehuru ångbåtar i Sverige varit i gång i över tjugu år. Det franska dramats lärare i gitarrspelning förvandlades av Blanche till en hederlig svensk brukspatron från Lidingön; han fick emellertid överallt draga med sig en gitarr, utan att publiken erhöll någon förklaring till denna egenhet. Blanche saknade vidare all romantisk fantasi och var därför ej rätte mannen att bearbeta Heiberg och andra representanter för den elegan- tare vådevillen. Denna brist på fantasi visade sig för övrigt också i sådana stycken, som annars kunde tyckas passa ovanligt väl för Blanches penna. Så t. ex. har han i »1846 och 1946» lo-