148 — Blanches nästa roman Flickan i Stadsgården skulle de få större utrymme. Flickan i Stadsgården bygger nämligen i sin förra hälft helt på Blanches barndomsminnen, såsom han ju också själv förklarade i det ovan citerade förordet. Här anknyter han också med- vetet till sina Tavlor och berättelser, vilka cite- ras, både då han skildrar det väldiga skolpojks- slaget i Sista styverns trappor och då han se- dermera beskriver en av Torngren arrangerad brunnsbal på Djurgårdsbrunn. På samma gång förebåda dessa partier av romanen Blanches se- nare Bilder ur verkligheten, ty flerh av de upp- trädande personerna nämnas vid sina verkliga namn och få sina verkliga livsöden skildrade, såsom Klara skolas två slagsmålskoryféer, Pauli och Hök. För att möta beskyllningen för in- diskretion har Blanche t. o. m. tagit med sig själv under eget namn; han spelar dock endast en statistroll i de stora skoldrabbningarna, och det enda, som här kan ha självbiografisk bety- delse, är ett omnämnande i förbigående, att »Blan- chen» fått sin lilla dockteater färdig. Annars är det ju påtagligt, att romanens egentliga hjälte, Adolf Axner, fått övertaga en del av Blanches egna upplevelser. Han har vuxit upp som fos- terson hos den hederlige kopparslagare Brund-