— 201 — talt dem, med en viss gravitetisk omständlighet, med väl förberedda poänger, förnumstiga farbro- derliga sidoreflexioner och här och där en för de lyssnande damerna avsedd förskönande omskriv- ning. * u * * Blanches Bilder ur verkligheten ge oss hela den senare Karl-Johans-tidens . Stockholm, och ett flertal av dess gestalter stå för oss levande huvudsakligen genom hans berättelser. Naturligtvis hade hans porträtteringskonst sina givna gränser. Hovets och aristokratiens värld kände han fortfarande relativt litet och hade dessutom kvar sitt adelshat från Frejatiden. Då kallhjärtade presidenter, skvallrande änkenåder och demoniska unga grevar dyka upp i Bilder ur verkligheten, tecknas de ofta lika schablon- mässigt som förr. Dock kan han numera någon enstaka gång ge oss strama aristokratporträtt; envar erinrar sig »En konungs gunstling» i Präst- mannens anteckningar med dess gripande skild- ring av Magnus Brahe vid Karl Johans bår. Blanche hade hetsigare än de flesta bekämpat »Braheväldet» under dess glanstid; då han nu såg det på avstånd, förstod han den vasalltrohet och personliga tillgivenhet, som knutit gunstlingen sam-