Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 145 -
Han hade emellertid just ej tänkt vidare häröfver.
Redan när hon flyttade, liade han så tämligen klart för sig, att
<let ej skulle blifva något af dem emellan. Och en vacker
dag friade han till en af sin svägerskas förra pigor, tick ja,
och som de båda ej behöfde invänta flyttningstiden, gifte de
sig på vintern, och alt gick som förut sin gilla gång.
Tea var en duktig flicka och en vacker flicka, storväxt,
litet kutryggig, med en mjuk, utbildad gestalt, slankiga, långa
armar och ett fint. hufvud med mörkblå, drömmande ögon.
Munnen var liten och fyllig, och när hon log, blef det en
liten den allra näpnaste grop på venstra kinden.
Ögonbrynen voro svarta, smala och bugtade, pannan öppen och hvit,
och det svarta håret smög sig mjukt och slätt utom
tinningarna och knöts ihop i en fläta, som var uppfästad i nacken.
Hon skrattade ofta med ett tyst, undertryckt skratt, och då
slog hon skyggt upp ögonen med en blick, som lockade
männen att lägga armen 0111 hennes lif. Hon var duktig att arbeta,
och Erikson tyckte om henne, och hon honom, om också
inte just med det aha hetaste slagets kärlek, så dock med ett
slags innerlighet, som i synnerhet i början var märkbar, och
som hon inte byggde så litet på.
Tea kom ifrån en af öarna långt bort i själfva
hafsbandet. Hon liade haft det tarfligt nog under sina uppväxtår.
Föräldrarne vörå fattiga, fadern lifnärde sig mest med fiske,
och som en femtonårig flicka kom hon ut i det lif, som heter
att tjäna hos andra. I tio år hade hon haft tjänst, först hos
en landthandlare, som barnpiga, utan lön, men med
skyldighet till alt, så hos åtskilliga bönder, och till sist hade hon
hamnat ute på ön hos Katrina, där hon varit i två år, innan
Erikson friade till henne och gjorde henne till matmor på
stället.
Det var därför ett nytt lif, som log emot henne, när
bon drog in som hustru på gården. Hon höll nog af
Erikson, fast inte just på det sättet, som hon läst om i böcker.
Men han var god emot henne, och hon hoppades godt af
framtiden. Det enda kinkiga var med tjänstfolket, som i
början hade litet svårt att glömma, att de tjänat tillsammans
med henne. Men" alt som åren gingo, byttes personalen om,
Gernandts Folkbibliotek. I. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
