Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 17 —
skenet. Och under alla dessa år fick Karin gå i huset och
ensam sköta modern, sedan syskonen flyttat hemifrån, gift
sig eller fått plats ute i socknen. Det var ofta smått både
med maten och annat, och det var herskapet på herrgården,
de hade att tacka för, att de fingo bo kvar på torpet utan
att betala arrendet, så länge modern var så sjuk. Karin
hade blifvit hvitare i hyn, och klädningen hängde lösare
omkring hennes lif och höfter. Men hon klagade aldrig,
och det låg ofta ett vänligt och ljust leende på hennes
läppar, som det gjorde folk godt att se på.
Jan Nils hade blifvit gift under tiden, men det sades,
att hans mor, som hade styrt till giftermålet, inte hade någon
glädje af det. Ty de två makarna lefde illa, och Jan blef
alt mera vek till sinnes och lät hustrun styra och ställa, som
hon ville. Och Karin grät många gånger för hans skull.
På sista tiden hade han slagit sig på att dricka, Han
dog tidigt, och Karin kände sig nästan lätt om hjärtat, när
hon fick höra det.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
