Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 112 —
Då erfor han mecl en rysning, som isade hela hans
kropp, den plågsamma känslan i nacken. Det kändes, som
om något kallt närmat sig honom bakifrån, och Erland visste,
att det var den svarta handen, som vidrörde honom. Han
vågade icke vända sig om, icke ge ett ljud ifrån sig. I tyst
ångest blickade hans ögon ut i mörkret, och hans hjärta
klappade hörbart.
Men när denna tysta ångest varat en stund, som icke
kan mätas i minuter, började hans ögon urskilja ett föremål
i mörkret. Det var en öppen vak i isen, ur denna vak dök
ett blodigt hufvud opp, och ur detta hufvud stirrade ett par
ögon emot honom. Det sjönk ej längre tillbaka som förr,
ej häller höjdes en hand, som vinkade. Det stod stilla med
vått, drypande hår, och det nickade.
Erland förmådde ej längre ligga tyst. Han uppgaf
en suck, hvilken lät som ett stönande, så ännu en, han vred
sig i bädden och jämrade, som 0111 osynliga knifvar skurit
i hans kött.
Mecl ens reste han sig upp på armbågen och såg sig
omkring. Ljuset brann på bordet, ocli kronofogden satt upprätt
i sängen.
— Du sofver inte godt, sade ban. Kanske sofver du
bättre, när du fått bekänna uppriktigt, hvad det är, du har
på hjärtat.
Erland var bruten. Med hopknäppta händer och låg
röst berättade han brottets bela förlopp. Endast när han
tillfrågades, om modern uppmanat honom till gärningen,
nekade ban. Hvarför ban gjort det, visste han icke, men
trodde att djäfvulen ingifvit honom denna tanke.
Kronofogden skref opp hans bekännelse och lät Erland underteckna.
Ransakningen gick sin gilla gång och domen föll. Den
lydde på, att alla fem i brottet delaktiga skulle genom
halshuggning lifvet sitt mista.
Hofrätten mildrade denna dom för de öfriga. Endast
för Erland ocli Petter Olofssöner stadfästades dödsdomen.
Ingrid dömdes till tio års tukthus och tog utan rörelse afsked
från sina söner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
