Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
Märtas bekymmer.
När solen var i sin nedgång och hela himmelen
glimmade rödt öfver de klippiga skären i väster, då smög sig den
unga, vackra Märta, Store-Lars’ och Annas dotter, i all
hemlighet hemifrån. Hon gick fram öfver klipporna, där ingen
väg var att se, och hon gick förbi lotsutkiken, där klungor
af män och kvinnor stodo samtalande, blickande ut öfver det
vräkande hafvet. Hon gick icke, nej, hon dansade framåt,
hastigt och lätt, och ibland kastade hon en blick åt sidan,
som om hon fruktat att blifva sedd När hon stod öfverst på
klinten, från hvilken hennes gestalt som en mörk skugga
kunde ses mot den ljusa himmelen, kröp hon ihop och gled ned
utför branten. Men hon lät sig icke glida mera än några steg, så
att bergets kam skyddade henne för bela öns blickar. Då satte
hon sig ned, och stora tårar runnö utför hennes rosiga kinder.
Som en dröm hade bela dagens händelser gått henne
förbi. Samman med de andra kvinnorna hade hon stått på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
