Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 382 —
kände Fille Born sig kuslig, där han stod på huk ut öfver
relingen och spanade efter, hvad som skulle dyka upp ur
vattnet.
Nu såg han det. Det var något mörkt och stort, som
släpade i sjön, och det var tungt att dra in i båten. Men
när Fille Born lyfte upp den tunga klumpen, lät han den
långsamt sjunka på toften framför sig och blef alldeles hvit.
Klumpen var nämligen ett dödt djur, som legat länge
i vattnet, och Fille Bom behöfde blott kasta en blick på
och det var tungt att dra in i båten.
detta djur för att öfvertyga sig om, att det var ingenting
mer och ingenting mindre än hans egen hund, som ban själf
för mer än en månad sedan sänkt i hafvet. Fille Bom lät
den döda kroppen länge ligga framför sig på brädet och satt
mållös och stirrade på honom.
Det föreföll Fille Bom, som om han i detta ögonblick
skämdes öfver något fult och dåligt, hvilket han någon gång
måtte ha begått. Hunden hade varit hans vän och hans
kamrat, hunden hade aldrig gjort honom annat än glädje.
Hvarför hade han egentligen dränkt honom? För att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
