Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en onaturlig och främmande konstruktion, med en
nödvändig obegriplighet i följe, som ni trott er substituere
för rimmet. Men min herre felar häruti; ty icke talar ni
mera potiskt, då ni skrifver:
Och, lyft ur jämmerns barndom,
Gå stegen till en man,
hvilket ingen bör kunna begripa, än då ni säger:
Hvad äro stormens ilar,
Om i din själ är lugn?
som alla kunna förstå. Mitt råd är derföre att min herre
väljer rimm istället för obegriplighet, då han härnäst vill
skrifva poetiskt; och isynnerhet att min herre skaffar sig
bättre gehör, innan han söker deltaga i lagstiftningen för
Svenska Parnassen, ty “grusets insekt“ kan icke sitta i
det tribunalet
Bon Consell.
Nytt försik till arlmaii vers.
(Stockholms Postsn d«n 20 Oktober 1783.)
V#m druckna pojkars undran
Och dårars lof du söker;
Bryt oförsökta vägar,
Det äkta snillets vägar,
Der aldrig spåret trycktes
Af någon dödlig fot
Lät lilla vinkelns åbo,
Lät idogsfulla spindeln
Ur hårdt tillsnörpta ändan
I evigt lika kretsar
De fina trådar draga,
Som fånga flugans flygt.
Lät svaga broskets vanmakt,
Lät stoftets atom söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
